Blogg

Bra boktips om entreprenadjuridik

5 May 2020

Entreprenadjuridik är ett spännande - men svårt - ämne; vill man veta mer så kan vi ge några bra boktips om just entreprenadjuridik. Men först och främst: vad är egentligen entreprenadjuridik och hur kan man ha nytta av kunskap kring detta?

Entreprenad handlar om att en beställare anlitar en entreprenör för ett arbete som antingen sker till en fastställd taxa eller som innebär att man betalar löpande; arbete ska sedan levereras inom det tid man kommit överens om. Svårare än så behöver man faktiskt inte göra det då man förklarar entreprenad.

Däremot kan man säga att det finns olika delar av entreprenad och vi kan snabbt titta närmare på några av dessa. För att förstå entreprenadjuridik så måste man också se vilka områden som juridiken kan beröra och vad den involverar.

• Totalentreprenad: Det innebär att du som beställare anlitar en och samma entreprenör för hela projektet. Ska du exempelvis göra om i ett badrum så låter du samma företag sköta allting istället för att anlita flera mindre företag för samtliga små projekt som inkluderas - exempelvis el, plattsättning, rörmokeri och så vidare. Totalentreprenad i större sammanhang - större byggnationer - handlar även om projektering. Det innebär att beställaren överlåter allt i entreprenörens händer och att således entreprenören har det fulla ansvaret att exempelvis följa de svenska byggregler som finns.
• Styrd totalentreprenad. Samma sak som ovan, men där beställaren har lite mer makt över själva utförandet. Det kan exempelvis handla om vissa estetiska detaljer - hur ska balkongerna se ut och vilken färg ska det vara i trapphusen. Den styrda totalentreprenaden innebär också - såklart - mer av ett delat ansvar mellan entreprenör och beställare.
• Underentreprenad. Det är inte ovanligt att en entreprenör inte klarar av att ta hand om ett helt projekt på egen hand utan där han måste anlita underentreprenörer som bistår vid delar av projektet. Dessa kommer inte att påverka beställaren utan ansvaret ligger på entreprenören som dels ska se till att alla lagar och föreskrifter följs och som dels också måste se till att arbetet blir klart enligt den överenskomna tidsplanen. Sett till det senare så är det därför inte ovanligt att olika underentreprenörer kallas in i slutskedet av ett projekt.

Entreprenadjuridik är snårigt

Där var några av de olika entreprenader som finns. Vi kan här även nämna exempelvis industrientreprenad och utförandeentreprenad som ytterligare exempel. Den gemensamma nämnaren mellan alla dessa former handlar om juridik. Alla har olika regler och alla former har samtliga stora pengar involverade i sig. Blir någonting fel så kan det, helt enkelt, bli väldigt kostsamt.

Som företagare så vet man även - tyvärr - följande: finns det oklarheter och bristande kunskap så är det lätt att man blir lurad. Det finns alltid någon som kommer att försöka tjäna pengar och då spelar det sällan någon roll om det handlar om ett klassisk fulspel då exempelvis ett kontrakt upprättas.

Kort sagt: ju mer man kan och förstår om entreprenadjuridik - desto bättre är det; sett till att man kan undvika att förlora en massa pengar.

Lär dig själv genom böcker

Att anlita en jurist då? Visst, det finns naturligtvis ett värde i att anlita en jurist som bistår med kunskap. Frågan är vad det reella priset blir för den tjänsten? En jurist är ganska dyr och det är heller inte helt lätt att hitta någon som är nischad på ett så pass - i sammanhanget - smalt område om entreprenadjuridik. Vårt råd är att man som företagare skaffar sig kött på de egna benen genom att gå kurser - finns väldigt många bra sådana - och genom att läsa böcker som täcker in området och de mindre delarna som entreprenadjuridik består av. Här är några tips kring böcker som vi anser är bra att starta med:

• Entreprenadjuridik - Anvisningar och Råd. Stig Hedberg.
• Entreprenadjuridik- Rolf Höök.
• Rättfallssamling i Entreprenadjuridik. Peter Degerfeldt.

Vem betalar konkursförvaltarens arvode?

5 May 2020

Att ett företag går i konkurs är inte helt ovanligt. Man har problem med att betala sina skulder och man kan heller inte göra så inom en överskådlig framtid - något som leder till att borgenärer ansöker om konkurs till Tingsrätten som i sin tur sedan utser en konkursförvaltare. Vem betalar då en konkursförvaltares arvode? Vi går igenom lite kring vad som gäller.

En konkursförvaltare utses alltså av Tingsrätten och det arbete som denne person har framför sig handlar om att A) reda ut vilka tillgångar och skulder som finns i konkursboet (det företag som ansökt om konkurs) och B) att i en viss prioriteringsordning betala skulder till borgenärerna.

En av de första som ska ha betalt enligt denna prioriteringsordning är de facto konkursförvaltaren: en konkursförvaltares arvode betalas av de tillgångar som finns i ett konkursbo. Om det skulle vara så att så att skulderna vida överstiger tillgångarna och att det inte finns några medel att betala arvodet med så går inte en konkursförvaltare därifrån utan något arvode - detta bekostas i så fall av staten.

Hur prioriteras borgenärer?

Vem ska ha vad och varför ska vissa borgenärer ha pengar tillbaka snabbare än andra? Alla som investerat, satsat eller lånat ut pengar i ett företag eller ett bolag har väl samma rätt att få tillbaka dessa? Ska vissa lån vara mer värda än andra?

Så är det faktiskt. Man måste göra en bedömning i detta och man ska vid en konkurs också säkerställa att vissa långivare får tillbaka det man lånat ut - en viss del, åtminstone. Detta sker genom att konkursförvaltaren följer en förmånsrätt. Det finns en lag som reglerar detta och den kallas för Förmånsrättslagen.

I den finns det förmånsrätt av både allmän och särskild karaktär. Tillhör man den senare kategorin som borgenär så har man också rätt att få pengar tillbaka före en borgenär med allmän förmånsrätt. Det kan då handla om att man givit ett lån med en säkerhet inblandad - exempelvis en intecknad fast egendom - och därigenom också tagit en större risk.

Först i kön att få betalt står emellertid de som har massafordringar på konkursboet. Det kan då handla om en skuld som man ådragit sig efter att konkursbeslutet. Exempel på detta kan vara leverantörer och det vara skatter såsom exempelvis A-skatt, punktskatt och moms.

Finns nya intressenter?

Ett av de viktigaste delarna av en konkursförvaltares arbete är att hitta nya intressenter att driva bolaget/företaget vidare. Skulle det inte finnas något intresse så kan en konkursförvaltare även ansöka om en rekonstruktion av bolaget. En annan viktig del i samma anda är att det slutligen är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska fortsätta verksamheten eller om den ska läggas ned.

Som konkursförvaltare så har man övervakning av Kronofogdemyndigheten. Den myndigheten har ansvaret över konkursförvaltare och de bevakar arbetet som en sådan gör - detta så att det ska ske så effektivt som möjligt och därmed inte kosta så mycket pengar. Ju mer arvode en konkursförvaltare tar ut - desto mindre blir över till alla borgenärer och det försöker man, givetvis, undvika.

Frågor och svar om bodelning

24 Apr 2020

En bodelning är ofta en svår och komplicerad process som väcker många frågor. Här försöker vi i korta ord svara på några av dessa frågor.

Hur skiljer sig bodelning vid samboskap från en bodelning vid ett traditionellt äktenskap? I ett äktenskap ses i normala fall all egendom som gemensam. I ett samboförhållande är det bara de saker man skaffat tillsammans som ses som gemensamt. I samband med en skilsmässa sker alltid en bodelning, till skillnad från ett samboförhållande där minst en part måste kräva det vid en separation.

Hur lång tid tar en bodelning?

Det finns inga regler för hur en bodelning vid skilsmässa ska begränsas tidsmässigt. Men vid en separation från ett samboförhållande har parterna ett år på sig att begära en bodelning. Om någon av parterna strular och processen drar ut på tiden så kan man ansöka om en bodelningsförrättare som kommer att genomdriva bodelningen utan några dröjsmål.

Vad ingår i en bodelning?

Vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) ingår allt som inte gjorts till enskild egendom med exempelvis äktenskapsförord eller gåvobrev. Allt annat ingår, till och med sådant som makarna ägde innan de gifte sig.

Vad har en bodelningsman för uppgifter?

Bodelningsmannen är ett annat ord för bodelningsförrättare som ska genomföra en bodelning. Bodelningsmannen utses av Tingsrätten och tar fram ett förslag som då båda parterna får en månad på sig att sätta sig in och kommentera. Om ingen klagar under den tiden så kommer den föreslagna bodelningen att genomföras.

Var ansöker man om bodelning vid skilsmässa?

När parterna inte är överens går det att söka om bodelning vid Tingsrätten. Vid ansökan går det dessutom bra att föreslå en lämplig bodelningsförrättare.

Vad innebär partiell bodelning?

En partiell bodelning är när makar genomför en bodelning som avser vissa utvalda tillgångar under ett rådande äktenskap En sådan kan inte utföras vid en skilsmässa. En partiell bodelning ska alltid anmälas till skatteverket.

Vem har rätt till huset vid en bodelning?

Här finns det inget enkelt och heltäckande svar. När bodelningen genomförs är det ett flertal aspekter som måste vägas in när det handlar om bostaden, exempelvis om det finns barn med i bilden och om det anses viktigt att de ska bo kvar i huset.

Hur lång tid kan en vårdnadstvist pågå?

18 Apr 2020

En vårdnadstvist handlar ofta om att en av föräldrarna vill ha ensam vårdnad om ett eller flera barn och att den andre föräldern motsätter sig detta. Men hur länge får en sådan tvist pågå?

Vägen fram till en faktisk vårdnadstvist är vanligen relativt lång eftersom presumtionen i Sverige är att ett barn har rätt till båda sina föräldrar och att en delad vårdnad vanligen är att föredra. Men om den ena av föräldrarna efter en separation inte vill eller kan ha vårdnaden om sitt barn kan hen frivilligt överlåta vårdnaden om barnet eller barnen till den andre föräldern. Det är inte detsamma som att barnet och föräldern inte får träffas efter det för umgängesrätten finns oftast fortfarande kvar. Däremot är det den förälder som har den ensamma vårdnaden som själv kan fatta beslut om till exempel barnets skolgång och bostadsort.

Varför inleds vårdnadstvister?

Allvarligt missbruk eller kriminalitet, psykisk ohälsa, pedofili, fall av misshandel och andra allvarliga problem gör en förälder olämplig att ha vårdnaden om ett barn och är ofta en stor anledning till att den andre föräldern önskar få ensam vårdnad. I en del fall kan även föräldrarna ha så stora och allvarliga konflikter och samarbetssvårigheter med varandra att det blir bäst för barnet om en av dem ges ensam vårdnad så att barnet tas bort från skottlinjen. När andra möjligheter till samtal och samarbete uttömts kan en vårdnadstvist bli det alternativ som bäst löser en ohållbar situation.

Vilken tid tar då en vårdnadstvist?

Efter att en stämningsansökan om ensam vårdnad lämnats in till tingsrätten kallas båda föräldrarna till en muntlig förberedelse där de får redogöra för sina ståndpunkter i fallet. Kanske lyckas man, med rättens hjälp, få till en förlikning redan här. Annars tas ett tillfälligt beslut om vem som ska ha vårdnaden om barnet i nuläget och en större vårdnadsutredning görs av socialtjänstens familjerätt. Med barnets bästa i åtanke är målet att utredningen görs skyndsamt. Om man når fram till ett beslut vid det första mötet i tingsrätten kan det ta ungefär 3-5 månader. Men om man kommer fram till att en vårdnadsutredning behövs kan det istället ta uppemot 12 månader eller ännu längre innan ett slutgiltigt beslut fattats. På detta kan man sedan lägga tiden för en eventuell överklagan av beslutet till hovrätten. Svaret är alltså att det varierar från fall till fall hur lång tid en vårdnadstvist tar.

Inget arbete utan arbetstillstånd i Stockholm

31 Mar 2020

Vill du ha ett arbete i Sverige? Har du fått erbjudande om arbete men saknar ännu arbetstillstånd i Stockholm? Kontakta då en jurist som kan hjälpa dig med de rätta pappren! Läs hur du gör!

När du inte är svensk medborgare kan du ändå ha goda möjligheter att få ett arbete i Sverige. Beroende på din situation kan det behövas olika typer av åtgärder och tillstånd innan du får ett arbetstillstånd i Stockholm. För att få hjälp med den legala delen och ordna riktiga och korrekta dokument är det bra att kontakta en juristbyrå. Alla utländska medborgare behöver inte arbetstillstånd. Om du exempelvis är EU-medborgare är det inte nödvändigt. Inte heller om du är i landet som student eller som gästforskare i vissa fall. Och har du permanent uppehållstillstånd behövs inget speciellt arbetstillstånd. Däremot behöver många andra skaffa detta viktiga dokument.

Vad behövs för att någon ska få arbetstillstånd?

Ett arbetstillstånd ska i första hand sökas redan innan personen som ansöker befinner sig i Sverige. Detta är huvudregeln men det kan göras undantag. För att få ett arbetstillstånd i Stockholm krävs också att den som ansöker har ett giltigt pass. Vidare ska man ha blivit erbjuden ett arbete med normala svenska villkor vad gäller lön, arbetstider osv och arbetsgivaren ska vara beredd att teckna försäkringar. En bedömning kommer också att göras när det gäller förmågan att försörja sig på den erbjudna lönen. Ett arbete där lönen ligger på mindre än 13000 kronor i månadslön anses inte vara tillräckligt för att ge försörjning. Ytterligare ett fall då du har möjlighet att få arbetstillstånd i Stockholm är om du sökt asyl och fått avslag. Minst 14 dagar efter avslaget kan man söka arbetstillstånd. Det är en komplicerad process med ett arbetstillstånd och den största chansen att få tillstånd har du om du tar hjälp av en bra jurist.

Juristhjälp för bästa behandling och resultat

När du vill söka arbetstillstånd i Stockholm är det mycket viktigt att du ser till att få den bästa hjälp som finns att få. En kunnig och bra jurist ser till att göra det allra bästa arbetet med dina dokument och vet vilka papper och vilken information som behövs. Ditt första möte med en kompetent jurist kan du få utan kostnad och sedan får du hjälp genom hela processen. Det är väl värt kostnaden att anlita hjälp för myndighetskontakter. Välkommen att bidra i det svenska samhället!

Var hittar man stöd när skilsmässan är ett faktum?

28 Mar 2020

Hur gör man när en vill skiljas men inte den andre? Vad gör man för att barnen ska få en så lindrig separation som möjligt och vem kan ge stöd och hjälp? Måste osämja lösas i en rättegång?

Många relationer tar slut för att den ena vill skiljas men kanske inte den andre. Känslor av sorg, ilska, stress och förvirring kan göra att det är svårt att tänka klart och att konflikter uppstår som är svåra att lösa. I sådana fall kan man få hjälp av familjerätten, som finns tillgänglig med råd och stöd såväl innan en konflikt uppstår som om den uppstått. I många fall kan en skilsmässa gå lugnt och smidigt till när båda parter får information om vad det är som gäller vid en separation. Avtal och upplägg för vårdnad och boende kan lösas utan rättegångar om båda parterna är ense. Men om man inte är nöjd så går det att driva ärendet till rätten.

Vårdnad och umgänge

Det går aldrig att hindra någon som vill skiljas, men om den ena parten motsätter sig skilsmässan så kan det bli en process som tar lång tid. En strid som är vanlig är den som handlar om umgänget, eller boendet, det vill säga hur många dagar och vilka dagar som barnet ska bo hos varje förälder. Det händer att detta blandas ihop med vårdnaden, men det är något mycket annorlunda. Vårdnad handlar om vårdnadshavare, det vill säga den som har ansvar för barnet. När det blir strid om vårdnaden så är det för att man anser att den ena föräldern är olämplig på grund av exempelvis missbruk eller vanvård. Det krävs mycket för att rätten ska ta ifrån en förälder vårdnaden, men däremot dömer rätten ofta i mål gällande umgänge.

Ge barnet en lugn separation

Vid en separation händer det att barnet tror att det är skyldigt till delningen. Det är därför mycket viktigt att man tar väl hand om barnet och att man försöker lugna sina eventuellt svallande känslor. Åtminstone framför barnet. Familjerätten ser också till barnets bästa och kan döma till mist vårdnad eller minskat umgänge, om de anser att föräldern inte är bra för barnet. Så det är viktigt att man gör allt man kan för att hålla en god ton mot den andre föräldern och ha en öppen och trevlig kommunikation med barnet som prioritet och fokus.

Vad gäller för umgängesrätt?

27 Feb 2020

Antalet skilsmässor ökar i Sverige och har så gjort under en längre tid. Det är något som kan ses ur både positiva och negativa aspekter. Dels så är det ett tecken på ett progressivt och modernt samhälle där man inte är bundna till varandra genom hela livet: fungerar inte ett äktenskap så ska man också ha möjlighet att skilja sig och söka lyckan på annat håll.

Men, en skilsmässa är även ett tecken på att många gifter sig, så att säga, enbart för att det är något som ska göras. Man försöker inte tillräckligt och ger upp äktenskapet för lätt. I många fall kanske man borde ha lärt känna varandra på djupet innan man gav varandra löftet om evig kärlek.

Vi får skilja oss och vi får göra detta utan att bli stigmatiserade. Men, det finns även en elefant i rummet som man måste rikta strålkastaren mot: skilsmässor där barn är med i bilden. För ett barn så innebär en skilsmässa ett hårt, känslomässigt slag. Föräldrarna väljer att gå åt varsitt håll och många barn tar själva på sig ansvaret - och skulden - för detta. Det finns all anledning att reflektera över detta. Särskilt om man även väger in att antalet vårdnadstvister ökat markant.

Även vårdnadstvister ökar i Sverige

Varför sker då en vårdnadstvist? Det finns de som sker av rätt anledningar. Låt oss säga att pappan är missbrukare, våldsam, misshandlar barn och mamma både fysiskt och psykiskt och är kriminell. Det diskvalificerar honom som en bra, trygg vårdnadshavare - där måste en vårdnadstvist äga rum.

Men om pappan i fråga är en stabil familjefar, har en trygg inkomst och ett ordnat liv i övrig och där en vårdnadstvist äger rum enbart som en följd av bristande kommunikation mellan honom och mamman så skulle vi säga att den sker av fel anledningar. Detsamma om pappan i fråga träffat en ny kvinna och mamman söker hämnd av personliga skäl och inleder en vårdnadstvist enbart i syfte att skada, såra och straffa. Det är rent förkastligt.

Och, en sådan leder sällan fram till önskad effekt. Även om mamman - mot förmodan - skulle tilldelas ensam vårdnad så har barnen fortfarande rätt att spendera tid med pappan. Det är det som vår svenska umgängesrätt handlar om. Barn har - enligt den barnkonvention Sverige ratificerat - rätt att umgås med båda sina föräldrar.

Många vårdnadstvister sker i syfte att strypa umgänget mellan barn och den andra föräldern; men det är alltså förgäves som en följd av vår umgängesrätt. Det bör man tänka på. En annan sak gällande umgängesrätt gäller sabotage av detta.

Umgängessabotage är allvarligt

Umgängessabotage innebär att - vi fortsätter med exemplet - mamman förhindrar barnet från att träffa pappan. Det kan innebära att hon inte lämnar barnet, att hon - upprepade gånger - skyller på sjukdomar eller, helt enkelt, vägrar att låta barnet träffa sin pappa. Det kan även innebära att mamman smutskastar och pratar illa om pappan inför sitt barn - eller hittar på rena lögner i syfte att framställa sig själv i bättre dager. Allt detta är ett brott mot vår umgängesrätt och kan innebära ett vite och - på längre sikt - att man förlorar vårdnaden om barnen. Från statens sida så ser man att barn - även vid en skilsmässa - mår bäst av regelbunden kontakt med båda sina föräldrar. Om detta sedan inte innebär delad vårdnad är en sak - men umgängesrätt finns kvar och den ska respekteras. Inte minst för barnens skull.

Du kan läsa mer om detta ämne på denna sida: https://www.umgängesrätt.com

Få rätt juridisk hjälp

14 Feb 2020

Har det uppstått en oförutsedd situation? Har du blivit utsatt för brott? Har du behov av juridisk rådgivning och kanske även mer hjälp än så? Oroa dig inte - det finns proffsig hjälp att få.

Långt ifrån alla situationer man kan hamna i under årens lopp går att förutse. När du har hamnat i en situation där du inser att du kommer att behöva juridisk rådgivning och i förlängningen en advokat kan det kännas omskakande. Har du inte tidigare i livet upplevt något liknande är det lätt att du känner dig förvirrad och osäker på nästa steg. Då är det en verklig trygghet att kunna ta kontakt med någon juridiskt kunnig. Precis som att du skulle ta hjälp av ett proffs för att fixa läckage, så tar du i det här skedet också kontakt med ett proffs, en advokat.

Vad kan du få hjälp med?

En advokat kan hjälpa dig inom ett flertal olika områden. Ett antal olika situationer kan leda till att du behöver juridisk hjälp och en advokat är den rutinerade och kunniga person du bör vända dig till. Exempel på områden där en advokat arbetar är familjerätt, affärsjuridik och brottmål. En advokat kan agera som målsägarbiträde, offentlig försvarare eller särskild företrädare för barn. Det kan alltså gälla att tolka affärsavtal eller upprätta juridiskt korrekta sådana. Det kan handla om en vårdnadstvist där ett barns rättigheter behöver tillvaratas. Du kan ha blivit misstänkt för ett brott eller du kan ha blivit utsatt för ett brott. I samtliga fall och i många andra sammanhang har du ovärderlig hjälp av en advokat. Vad är skillnaden mellan advokat och jurist? Jurist är inte en skyddad titel vilket innebär att man inte behöver ha en speciell kompetens för att få kalla sig jurist. De flesta jurister har förstås utbildning ändå. En advokat måste ha både utbildning och en viss års erfarenhet.

Hur fungerar det att ta kontakt med en advokat?

När du konstaterat att du behöver juridisk hjälp kan du ta kontakt på olika sätt, och inledningsvis kan du få kostnadsfri telefonrådgivning med en jurist eller advokat. Under samtalet kan ni bestämma vad som behövs göras vidare och om det är så att ni behöver arbeta tillsammans kan du och din advokat boka ett möte. Därefter finns din advokat vid din sida i alla sammanhang tills problemen är lösta. Din advokat har tystnadsplikt och har god kompetens och tillvaratar dina intressen i alla delar av processen. Vi rekommenderar att läsa mer på denna sajt: https://www.advokatistockholm.nu/

Hur får man ensam vårdnad och vad innebär det egentligen?

29 Dec 2019

Vad innebär ensam vårdnad? Och om man blir av med vårdnaden, innebär det att man inte får träffa sina barn? Här får du svar.

Ensam vårdnad – de orden har både något lockande och oroande över sig. Många människor som skiljt sig från sina barns andra förälder upplever att livet skulle vara betydligt enklare om de själva fick ha kontrollen över allt som gällde barnets uppfostran och andra viktiga frågor. Framför allt är det kanske kontakten med sin före detta som man vill slippa, tyvärr slutar ju många uppbrott i bråk och bittra känslor och en uppenbar brist på förmåga att komma överens.

Vad säger lagen?

Men komma överens är precis vad man måste göra när man har gemensam vårdnad, som är den vårdnadsform som är utgångspunkten enligt svensk lag. Enligt lagtexten i Föräldrabalkens sjätte kapitel så ska domstolarna alltid utgå från att gemensam vårdnad är det som är bäst för barnet, och därmed alltid det beslut man som domare ska sträva efter i en vårdnadstvist.

Men i verkligheten slutar ändå flera skilsmässor om året med att en av föräldrarna tilldöms ensam vårdnad. Så vad är det som får domstolarna att besluta sig för att det bästa i en enskild vårdnadstvist är att döma till ensam vårdnad?

Skäl till att rätten dömer till ensam vårdnad

Enligt lagen ska rätten döma till ensam vårdnad för en av föräldrarna om det är uppenbart att föräldrarna inte klarar att samarbeta kring barnet. Vårdnaden går då till den av föräldrarna som enigt rätten tydligast försökt få till stånd ett fungerande samarbete. Att medvetet förstöra samarbetet genom att göra sig otillgänglig eller oresonlig ses inte med blida ögon av rätten och leder i de flesta fall till att man blir av med vårdnaden.

Ett annat skäl till ensam vårdnad kan vara att en av föräldrarna visat sig vara olämplig som vårdnadshavare på grund av psykiska problem, missbruk eller våldshistorik. Slutligen får rätten inte döma till fortsatt gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det, utan måste då tilldela en av föräldrarna ensam vårdnad.

Att ha ensam vårdnad

Att ha ensam vårdnad innebär att man själv är ansvarig för att ta beslut om viktiga frågor som rör barnet, som var det ska ha sin stadiga adress och var det ska gå i skola, om det ska vaccineras, om det får resa utomlands och så vidare. Man är ansvarig för barnets uppfostran och ska se till att det får växa upp under trygga och ordnade förhållanden.

Att ha ensam vårdnad innebär också att man kan flytta vart man vill med barnet. Dock måste man alltid som vårdnadshavare respektera barnets umgängesrätt med båda föräldrarna, och se till att barnet får träffa den andra föräldern regelbundet.

Vårdnad och umgänge är inte samma sak

Vårdnad och umgänge är två olika saker, och ett barn har alltid rätt till umgänge med båda sina föräldrar. Umgängesrätten är alltså barnets och inte föräldrarnas, och en förälder kan aldrig vägra den andra föräldern att träffa sitt barn.

Så om du går in i en vårdnadstvist behöver du i normala fall inte vara orolig för att bli av med kontakten med barnet om du skulle förlora vårdnaden. Tvärtom, om den andra föräldern vägrar låta dig träffa barnet, gör han eller hon sig skyldig till umgängessabotage, något som i längden kan göra att vårdnaden går över till dig.

Läs mer på https://www.ensamvårdnad.net/

Kan man säga sanningen till en advokat?

17 Dec 2019

Du är anklagad för ett brott och funderar på hur mycket du vågar berätta för din advokat. Kan man säga sanningen till en advokat?

Ja, man kan alltid säga sanningen då advokater alltid har tystnadsplikt. I de flesta fall kan advokaten hjälpa klienten att hitta bästa infallsvinkeln i målet. Men i vissa fall kan advokaten behöva bryta samarbetet då det annars skulle innebära att man går emot god advokatsed. 

Tystnadsplikt – men får inte gynna orätt

Om du går till en advokat och berättar något ska du kunna lita på att detta inte förs vidare. Advokaten har tystnadsplikt och kan därmed till och med riskera sin yrkestitel om detta bryts grovt. I de flesta fall är detta inte några bekymmer då information som advokaten får generellt kan gynna klienten. 

Samtidigt får en advokat, enligt god advokatsed, inte gynna orätt. Även om man förväntas följa klientens vilja får självklart inte lögner sägas i rätten. Här kan det alltså uppstå en intressekonflikt om personen avslöjar brottet för advokaten men samtidigt säger att man inte vill erkänna detta i domstolen. Ett annat problem uppstår om advokaten är helt övertygad om att den misstänkte ljuger och samtidigt lägger skulden på en oskyldig person. Även här skulle advokaten gynna orätt. 

Skulle en advokat hamna i en sådan situation måste personen säga upp sitt uppdrag. Det är helt enkelt omöjligt att både följa god advokatsed och följa klientens vilja. 

För att inte jurister ska förstå att klienten avslöjat sanningen måste advokaten hitta en ”ursäkt” till att man sagt upp uppdraget. Det kan handla om att man inte längre har förtroende, kommit i jäv eller annat. 

Berätta sanningen och hitta bästa lösningen

Som visas ovan kan sanningen sätta advokaten i en situation som innebär att uppdraget behöver sägas upp. Men samtidigt är sanningen ofta det bästa alternativet för att därmed kunna hitta en annan utväg i målet. 

En person som står anklagad för mord kan med advokatens hjälp kanske förstå att det egentligen borde vara vållande till annans död eller till och med självförsvar. Att inte berätta sanningen innebär ofta att åklagaren kan driva målet utifrån den fakta som finns utan att advokaten har något tydligt att jobba med emot detta. 

Ingen skyldighet att söka sanningen

Det kan låta paradoxalt men en advokat har inget krav på sig att aktivt ställa frågor som gör att hela bilden av händelseförloppet tydliggörs. I första hand ska advokaten företräda klienten. Det betyder att om klienten inte vill svara på specifika frågor så finns inget krav för detta. 

Advokaten ska följa klientens vilja

Grunden är att en advokat ska följa en klients vilja. Om man däremot ställs i en situation då man inte kan följa god advokatsed alternativt är helt oense om hur ärendet ska drivas behöver man därmed avsluta samarbetet. 

Vad innebär en arvsrätt?

9 Dec 2019

Vad är en arvsrätt? Hur fungerar det? Kan någon som blir sur på sina barn, eller på sin make/maka, göra dem arvslösa? Betyder arvsrätt, helt enkelt rätt att ärva, eller betyder det något annat? Här reder vi ut begreppet och vad som ryms i det.

Frågor om vem som ska få ta hand om de saker som en anhörig som har dött, går långt tillbaka i människans historia. Ända sedan människan har funnits, troligen. I vissa stenålderskulturer begrov man personliga ägodelar tillsammans med den som hade dött. I Xing Hua-Tis grav i Kina, närmare bestämt i staden Xiang, i Kina, finns ett helt område som utgjorde grav åt kejsaren med det namnet. Han begravdes tillsammans med tusentals soldater tillverkade av keramik. Alla soldater var i mänsklig storlek och den jättelika graven grävs upp än i dag.

Så fungerar arvsrätt i Sverige

I svensk historia förändrades "ärvdabalken" som den heter i lagen, förändrades senast 1958. Den stipulerar att makar alltid ärver varandra, med en fri förfoganderätt. Det innebär i korthet att den som är gift med den som har dött, ärver allt och får göra som hon, eller han vill med det som den döda har lämnat efer sig. Barn, som annars står näst i tur att ärva, får helt enkelt vänta på att den andra makan, eller maken dör. Först efter det ärver barnen.

Förutom i ett viktigt fall; och det är om den döda, har barn från ett tidigare förhållande, oavsett om barnens föräldrar var gifta med varandra, sambor eller inte alls, så ärver alltid de barnen vid dödstillfället. Alltså, har den döda barn från ett tidigare förhållande, plus är gift och har barn med den som den är gift med, så ärver makan, eller maken hälften, och barnen från det tidigare förhållandet ärver hälften av arvslotten. Det är detta som kallas arvsrätt.

Skulle testamente utesluta arvinge är det fel

Alltså; arvsrätten är antingen hälften av arvslotten eller det som testamenteras till en. Alla som har arvsrätt har rätt till lika delar i ett arv, eller till det som har testamenteras till en, finns det ett testamente, så följer man det, om det nu inte skulla vara så att testamentet på ett oriktigt sätt utesluter en arvinge ur testamentet. I så fall avgör arvsrätten vad var och en ska få. Skulle något sådant ske, är det bästa man kan göra, är att rådfråga en jurist som är duktig på arvsrätt och som kan föra ens talan, så att man som arvinge får det som man har rätt till, helt enkelt.

Vad ger ringa narkotikabrott för böter?

21 Oct 2019

Narkotika och bruk av detta är idag vanligare än på flera, flera år och vi tänkte reda ut lite kring detta; vad ger exempelvis ringa narkotikabrott för böter? Ett ringa narkotikabrott är vanligen något som handlar om eget bruk. Det vill säga; om du blir tagen under en utekväll, tvingas lämna ett urin- eller blodprov som visar sig vara positivt för benzo, kokain eller någon annan typ av narkotika så blir förmodligen straffet ringa narkotikabrott.

Ringa narkotikabrott är ett brott som minst ger böter och som maximalt kan ge fängelse i högst sex månader. Det vanliga är att man får ett strafföreläggande, erkänner detta och döms till böter. Hur höga dessa böter är beror dels på om brottet skett vid upprepade tillfällen, om det är första gången och även om hur pass stor inkomst/förmögenhet man har.

Som lägst så får man dagsböter i 30 dagar och där lägsta möjliga belopp är 50 kronor. Det högsta belopp som kan läggas på en dagsbot gällande ett ringa narkotikabrott är 1000 kronor. Man gör alltid en bedömning från fall till fall och för varje individ. Saker som man tar hänsyn till gäller inkomst, förmögenhet, eventuell försörjningsskyldighet samt ekonomiska förhållanden i övrigt. Lägsta belopp är alltså 50 kronor x 30 dagsböter - något som ger 1500 kronor.

Jämkning är ovanligt vid ringa narkotikabrott

Detta kan emellertid jämkas (sänkas) om en överklagan sker och där man bedömer att det finns särskilda skäl till varför en jämkning ska ske. Det är dock ingenting som är särskilt vanligt; normalt har man en restriktiv hållning i denna fråga och det är få som får detta beviljat.

Skulle man bedöma att 50 kronor i dagsböter a`trettio dagar är ett för tufft straff och skulle slå alltför hårt ekonomiskt så finns en möjlighet - men på det stora hela är detta något ovanligt.

Kan man få andra straff med ringa narkotikabrott?

Det är lätt att rycka på axlarna i samband med att någon döms för ett ringa narkotikabrott. Idag håller många en mer liberal syn på droger och så länge - som vid ett ringa narkotikabrott - det enbart handlar om eget bruk av den enskilde individen så bryr man sig inte så mycket. Vi har emellertid lagar och regler som står över den personliga åsikten om narkotika och så länge dessa finns så ska de också följas. Straffskalan för ett ringa narkotikabrott må vara lägre än vid andra brott, men det kan även adderas andra påföljder.

Som exempel på detta kan vi nämna att Transportstyrelsen kan utreda varje fall och att den myndigheten också har rätten att återkalla ett körkort. Detta enligt körkortslagen Kapitel 5 Paragraf 1. En sådan utredning sker alltid individuellt och på det stora hela så gör man en bedömning kring personens pålitlighet ur ett nykterhetshänseende. Som lägst kan ett körkort återkallas i en månad och som högst i tre år. Det är också värt att ha i åtanke. Ett ringa narkotikabrott kan påverka vardagen mer än man tror - även om det huvudsakliga straffet handlar om dagsböter.

Överraskande få politiker vet om EU:s rätta makt

1 Mar 2019

Länge nu har de svenska politikerna varit ointresserade av EU, liksom väljarna. Det är på många sätt ganska så problematiskt, om man ska tro de flesta av de olika EU-parlamentariker från vänster till höger.  Hans Lindqvist har varit EU-parlamentariker för Centern och menar att Sverioge har lämnat över alltför mycket makt i frågor som direkt rör Sverige till EU. Han menar att så är fallet när det kommer till utrikespolitik, migration och internationell politik, som hur man ska förhålla sig till Ryssland. Alltmer makt har överförts till EU, menar han. Och det har skett över tid då man har infört de olika fördragen som gäller alla EU-länderna såsom Maastrichtfördraget från 1991, Amsterdamfördraget, Nice-fördraget och nu senast Lissabonfördraget 2009.

EU:s lagar står över svensk lag

Det som de flesta svenska politiker och deras väljare ogärna vill tala om är det faktum att alla de lagar som stiftas i EU-parlamentet gäller även i Sverige, som förr eller senare måste införliva dem i svensk lag. Och det är en avsevärd mängd lagar som dagligen stiftas i Bryssel och Strassbourg. Det att så lite debatteras om dessa lagar är ett demokratiskt problem, anser de som är kunniga på området. Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson har gång på gång hävdat att Sverige står utanför när det stiftas lagar i EU, men får motstånd från EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark, som menar att den svenska riksdagen visst är medvetna och införstådda i vilka lagar som man är med och stiftar på EU-nivå.  Det är trots allt inte tjänstemän som stiftar lagar, utan (än så länge) demokratiskt valda EU-parlamentariker som Hökmark själv som både är med och stiftar nämnda lagar och som informerar de svenska riksdagsledamöterna innan de stiftas.

Även experter på lagområdet är kritiska

Att politikerna och väljarna är så ointrresserade av det som händer i EU, tycker experter inom statsvetenskap, som till exempel Göran von Sydow, som är doktor i Filosofi vid Svenska institutet för europapolitiska studier och foskare på Stockholms universitet. Fler politiker borde ståndgöra vilken åsikt de har om olika frågor som står på dagordningen i Bryssel och Strassbourg. På samma sätt gick Svenskt näringsliv ut med att det är ett bekymmer att både politiker och media "mörkar"  i frågor som rör klimat, migration, handel, kompetensförsörjning, säkerhet, terrorism och många fler områden. Det är alla frågor som direkt berör Sverige och svenskarna, menar Svenskt näringsliv och de har helt rätt.

Man brukar skylla på avståndet till Bryssel

Tyvärr gäller ointresset inte bara Sverige och svenskarna. Besöker man presscentret i EU-parlamentet i Bryssel står det mycket tomt. Inte många medier följer det som följer i några av medlemsländernas största tidningar. I EU ser man ointresset som ett stort problem. Oftast brukar intresset koncentreras till ministermötet då landets egen statsminister åker till Bryssel för att delta i ministermötet. Men däremellena pågår viktiga förhandlingar och omröstningar som medierna borde bevaka.

Alla borde sätta sig in i frågorna

Man kan tycka att både politiker, väljare och medierna borde sätta sig in i frågor som tas upp i EU, även om de är krångliga. Att det är långt till Bryssel och Strassbourg borde aldrig borde vara skäl för att inte bevaka de frågor som tas upp där. Tvärtom.