Så fungerar Sveriges lagar

Sveriges lagar – en kort översikt

Alla svenskar är  lika på så sätt att vi måste följa svenska lagar. Riksdagen är det organ som beslutar om nya lagar och en lag kan bara upphävas eller ändras genom att riksdagen beslutar om en ny lag. Riksdagen har dessutom uppdraget att besluta om nya regler, kallade förordningar.

Svensk demokrati skyddas av fyra grundlagar. Det är ytterst sällan som det genomförs några ändringar i grundlagarna och det ställs höga krav för att detta ska ske.

Grundlagarna skyddar som sagt vår demokrati och innehåller reglerna hur Sverige ska styras. Därför har de en speciell ställning.

• Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.
• Successionsordningen reglerar vem som ska ärva tronen i Sveriges monarki.
• Tryckfrihetsförordningen ger alla rätt att ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Svenska myndigheter har heller ingen rätt att förhandsgranska eller censurera det som skrivs.
• Yttrandefrihetsgrundlagen garanterar medborgarna att uttrycka nästan vilka åsikter man vill. Där står också vad som inte är tillåtet, som exempelvis förtal eller kränkningar.

Vid sidan av dessa finns även riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan en grundlag och en vanlig lag. I den finns regelverket som bestämmer riksdagens och regeringens arbetsformer.

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta laga. Ett lagförslag komma till riksdagen på tre vis: antingen som en preposition från regeringen, en motion från en riksdagsledamot eller efter ett medborgarinitiativ från minst 50 000 medborgare. De allra flesta lagändringar har sitt ursprung i propositioner från regeringen.